
SFS BOSTADSRAPPORT · SFS Bostadsrapport
2016
En nationell genomgång av studentbostäder i 33 studieorter. Utforska resultaten, jämför orter och fördjupa dig i analyser och bedömningar.
Data från SFS Sveriges förenade studentkårerPublicerad 27 november 2020Läs originalrapporten
RAPPORTARKIV
Alla rapporter (18)
SFS BOSTADSRAPPORTSenaste202634 orter SFS BOSTADSRAPPORT202535 orter SFS BOSTADSRAPPORT202436 orter SFS BOSTADSRAPPORT202334 orter SFS BOSTADSRAPPORT202234 orter SFS BOSTADSRAPPORT202133 orter SFS BOSTADSRAPPORT202033 orter SFS BOSTADSRAPPORT201933 orter SFS BOSTADSRAPPORT201833 orter SFS BOSTADSRAPPORT201733 orter SFS BOSTADSRAPPORT201633 orter SFS BOSTADSRAPPORT201533 orter SFS BOSTADSRAPPORT201431 orter SFS BOSTADSRAPPORT201332 orter SFS BOSTADSRAPPORT201130 orter SFS BOSTADSRAPPORT201031 orter SFS BOSTADSRAPPORT20099 orter SFS BOSTADSRAPPORT20089 orter
Om rapporten
Sveriges förenade studentkårer, SFS, granskar varje år bostadssituationen i landets studentstäder inför höstens terminsstart. Studentkårerna och de största student bostadsförmedlarna i respektive stad kontaktas och bedöms efter ett antal kriterier.
SFS kriterier är framtagna för att garantera studenter en trygg och hållbar bostadssituation under hela studietiden.
Sveriges förenade studentkårer är en sammanslutning av studentkårer som representerar 275 000 studenter och doktorander vid Sveriges universitet och högskolor.
Förord
Och den ljusnande framtid är vår?
Att Sverige har en bostadskris kommer knappast som en nyhet, och det är föga förvånande att studenter är en av de grupper som drabbas hårdast. I dag ser vi studenter som ägnar sin första studietid åt att jaga tak över huvudet istället för att plugga. Vi ser studenter som tvingas avstå studieplatser för att de inte hittar någonstans att bo. Vi ser studenter som betalar höga hyror på andrahandsmarknaden och i den alltför lilla nyproduktionen. Idag ser vi en skriande bostads brist som kanske, kanske, har nått sin kulmen.
Vi har pratat med studenter och branchpersoner runtom i landet och kan urskilja två slags städer. Å ena sidan sidan finns städerna där kommunpolitiker, bostadsbolag, högskolor och studenter tillsammans lyckas få fart på bostadsbyggandet. Där tar varje aktör sitt ansvar, och var och en vågar satsa för att de vet att andra aktörer kommer att bidra till förutsättningarna för att lyckas. Det kallas samarbete. Det är bra. Å andra sidan finns städerna där utvecklingen går åt helt fel håll. På vissa platser växer intaget till högskolorna, samtidigt som kommunpoliti ker och bostadsbolag knappt vill förstå att bostadsbristen för studenter är ett problem. Politi ker och bostadsbolagen skyller på varandra, på staten eller till och med på studenterna, utan en tanke på att börja samarbeta. Det är bristen på samarbete som hindrar bostadsbyggandet från att ta fart.
Detta blir inte minst tydligt om vi ser på de fallerade bostadspolitiska samtalen. Initiativet hade kunnat bli den ack så nödvändiga vändningen för hela landet, men föll på att inget parti vågade ta av sina ideologiska skygglappar. Alla ville komma överens, men ingen vågade offra något. Inget parti tycktes inse, att om de tar mod till sig och ger upp några av sina dogmer, så kommer de övriga att följa exempel. Och det är helt nödvändigt, för en lösning på Sveriges bostadskris måste börja med en blocköverskridande enighet om åtminstone två saker.
För det första så måste ansvaret fördelas tydligare mellan kommunerna, statliga myndigheter och kanske länen. Häri ingår att skärpa kommunernas bostadsförjningsansvar och skapa inci tament för kommunerna att faktiskt följa det. Kanske bör länen eller Boverket ha i uppgift att ange hur många bostäder som behövs i de olika kommunerna. Oavsett hur uppgifterna förde las så måste de ansvariga känna av när de gör rätt eller fel. Ekonomiska styrmedel är en väg att
gå.
För det andra så måste alla partier inse att bostadsbyggande kostar. Nya studentbostäder är nästan alltid orimligt dyra för den som lever på studiemedel, och de som borde kunnat bygga pekar ofta på att det är för dyrt. Ingen lokal aktör kan sätta de ekonomiska spelreglerna. Bara riksdag och regering kan skapa rätt finansiella förutsättningar. I det här fallet kan lösningen involvera alltifrån investeringsstöd och skatteavdrag, till höjda bostadsbidrag så att studenter klarar av att betala dyr nyproduktion.
Denna höst tar många nya studenter steget ut på en bostadsmarknad i kris. Därför säger vi... Regeringen Löfven, Alliansen, ni måste tillsammans ta det första steget. Samarbeta!
Så fungerar SFS färgklassningar
Sveriges förenade studentkårer, SFS, granskar varje år bostadssituationen i landets studentstäder inför höstens terminsstart. I år ingår 33 städer i undersökningen. Studentkårerna och de största studentbostadsförmedlarna i respektive stad kontaktas innan terminsstart. Studentkårerna kan tillsammans med bostadsförmedlarna ge en god prognos över hur bostadssituationen för studenter ser ut på orten. I landets fyra största studentstäder (Stockholm, Lund, Uppsala Göteborg) är det kårerna själva som bedömer och beskriver bostadssituationen. Bostadssituationen i studieorterna bedöms sedan efter SFS kriterier för ett tryggt boende samt tiden det tar för studenter att få ett boende.
Kriterierna för ett tryggt boende, utifrån vilka städerna bedöms, är framtagna av SFS. De syftar till att garantera studenter en trygg och hållbar boendesituation under hela studietiden. Kriterierna ska möjliggöra en jämförelse mellan städer. I de städer där studenterna betalar hyra 10 månader per år så slår vi därför ut kostnaden på 12-månader. För väntetiderna innan tillträdde så redovisar vi prognoser. SFS garanterar inte att städerna når upp till SFS krav utan uppskattar endast förutsättningarna att så sker.
Ett tryggt boende innebär enligt SFS:
Studenten
Alla studenter med en studietakt på minst 15 högskolepoäng per termin ska erbjudas boende. Det spelar ingen roll om studenten är folkbokförd i kommunen sedan tidigare eller inte.
Kontrakt
Permanent förstahandskontrakt som gäller under hela studieperioden.
Boendeform
Hyresrätt i form av korridorrum, studentlägenhet, ordinarie hyresrätt eller del i hyresrätt (exempelvis dubblett eller tripplett).
Läge
Boendet som erbjuds ska vara beläget inom 30 minuters avstånd från högskolan med bra kollektivtrafik.
Kostnad
Rimlig hyra i relation till studiemedel. En rimlig hyra är 35 procent av studiemedlet.
Tillträde
Tillträde till bostaden senast 30 dagar efter att anmälan om studentboende har registrerats, alternativt tillträde till terminsstart. Ingen första eller sista anmälningstid ska finnas.
Grön
En studieort blir GRÖN om den kan erbjuda studenter ett tryggt boende inom en månad.
Gul
En studieort blir GUL om den någon gång under höstterminen kan erbjuda studenter ett boende med förstahandskontrakt som gäller under hela studieperioden.
Röd
En studieort blir RÖD om den inte kan erbjuda studenter ett boende under höstterminen.
STÄDER & BEDÖMNINGAR
Hur ser det ut i din stad?
Filtrera och sök bland städernas rapporttexter.
Visar 33 av 33 städer
Hitta på kartan
Välj en markerad stad för att läsa om dess bostadsläge.
Kartan laddas…
Välj en markering på kartan för att se stadens bostadsläge.











































