
SFS BOSTADSRAPPORT · SFS Bostadsrapport
2025
En nationell genomgång av studentbostäder i 35 studieorter. Utforska resultaten, jämför orter och fördjupa dig i analyser och bedömningar.
Data från SFS Sveriges förenade studentkårerPublicerad 27 augusti 2025Läs originalrapporten
RAPPORTARKIV
Alla rapporter (18)
SFS BOSTADSRAPPORTSenaste202634 orter SFS BOSTADSRAPPORT202535 orter SFS BOSTADSRAPPORT202436 orter SFS BOSTADSRAPPORT202334 orter SFS BOSTADSRAPPORT202234 orter SFS BOSTADSRAPPORT202133 orter SFS BOSTADSRAPPORT202033 orter SFS BOSTADSRAPPORT201933 orter SFS BOSTADSRAPPORT201833 orter SFS BOSTADSRAPPORT201733 orter SFS BOSTADSRAPPORT201633 orter SFS BOSTADSRAPPORT201533 orter SFS BOSTADSRAPPORT201431 orter SFS BOSTADSRAPPORT201332 orter SFS BOSTADSRAPPORT201130 orter SFS BOSTADSRAPPORT201031 orter SFS BOSTADSRAPPORT20099 orter SFS BOSTADSRAPPORT20089 orter
Om rapporten
Sveriges förenade studentkårer (SFS) granskar varje år bostadssituationen i landets studentstäder inför höstens terminsstart. I år ingår 35 städer i undersökningen. Studentkårerna och de största studentbostadsförmedlarna, vanligtvis de kommunala bostadsbolagen, i respektive stad intervjuas under månaden inför terminsstarten.
Studentkårerna kan tillsammans med bostadsförmedlarna ge en god prognos över hur bostadssituationen för studenter ser ut på varje ort. I landets fyra största studentstäder Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala ges lokala representanter möjlighet att själva beskriva bostadssituationen.
Bostadssituationen på studieorterna bedöms sedan efter SFS kriterier för ett tryggt boende samt tiden det tar för studenter att få ett boende. SFS kriterier är framtagna för att bevaka studenters rätt till en trygg och hållbar bostadssituation under hela studietiden.
SFS är en sammanslutning av studentkårer vid Sveriges universitet och högskolor. SFS har 60 medlemskårer, vilka tillsammans representerar över 400 000 studenter och doktorander.
Förord
Alltför ofta är den ekonomiska bakgrunden avgörande för att en student ska kunna påbörja sin drömutbildning. Att flytta till en populär studieort kan ofta
vara dyrt. 86 procent av alla studenter pluggar på en ort som kan vara svår att flytta till på grund av bostadsbrist den första terminen. Då återstår dyra boenden i andra hand eller att få hjälp av föräldrarna att köpa en bostadsrätt. Tyvärr innebär det att vissa begränsas i sina livsval och tvingas tacka nej till åtråvärda utbildningsplatser.
Inför hösten 2025 ser vi ett minskat antal antagna studenter och i vissa städer går det nu något snabbare att få bostad. Men samtidigt slår de senaste årens kraftiga hyreshöjningar hårt. Tre av de fyra städer som går från grönt till gult gör det på grund av att hyrorna är för höga!
Om några månader går Sverige in i valrörelse inför riksdagsvalet 2026. Om vi får önska oss en sak av politiken, är det att utbildningspolitiken och bostadspolitiken ska hänga ihop.
Borgerliga politiker förespråkar ofta en större koncentration av utbildningsplatser till de främsta lärosätena. Antalet högskoleorter skulle i princip bli färre. Vår följdfråga blir då: Var ska alla studenter bo? De största studentstäderna har redan den värsta studentbostadsbristen!
Politiker från vänstern vill gärna bygga ut den högre utbildningen genom öka både antalet högskoleorter och antalet platser. Då blir frågan: Hur ska det gå till när det redan idag råder studentbostadsbrist? Det finns knappt 100 000 studentbostäder för dagens 400 000 studenter att dela på!
Som ett medskick inför valrörelsen har vi några förslag om hur det kan bli bättre:
1. Medfinansiera prisvärda studentbostäder. Exempelvis genom kreditgarantier, räntesubventioner eller ett särskilt statligt stöd för studentbostäder.
2. Modernisera studiemedlet. Studenter med höga boendekostnader borde få ansöka om ett extra stöd från CSN, som i likhet med det vanliga studiemedlet skulle bestå av en mix av bidrag och lån. Det vore mer effektivt för studenter än dagens bostadsbidrag.
3. Ställ krav på kommunerna. Det finns fortfarande högskoleorter där kommunerna inte tar ansvar för studenternas bostadssituation. Ändå drar de nytta av alla värden som lärosätena skapar och tillgången till högutbildad kompetens. Staten borde ge kommunerna siffersatta mål om hur många studentbostäder de ska bidra med.
Utan en genomtänkt studentbostadspolitik kommer Sverige aldrig kunna lösa kompetensbristen och briljera som kunskapsnation. Det ska vara förkunskaper och meriter, inte föräldrarnas plånbok, som avgör vem som får läsa till läkare, ingenjör eller lärare. Det är dags att politiken tar studentbostadskrisen på allvar.
Rasmus Lindstedt
ordförande, Sveriges förenade studentkårer
Så fungerar SFS färgklassningar
Kriterierna för ett tryggt boende är framtagna av SFS och används för att bedöma bostadssituationen på respektive ort. De syftar till att garantera studenter en trygg och hållbar boendesituation under hela studietiden. Kriterierna ska möjliggöra en jämförelse mellan städer och över tid. I de städer där studenterna betalar hyra 10 månader per år slår vi därför ut kostnaden på 12 månader. För väntetiderna innan tillträde redovisar vi prognoser baserade på studentkårernas och bostadsbolagens uppgifter.
SFS garanterar inte att städerna når upp till SFS krav utan uppskattar endast förutsättningarna att så sker.
Ett tryggt boende definierar SFS som:
Studenten: Alla studenter med en studietakt på minst 15
högskolepoäng per termin ska erbjudas boende. Det spelar ingen roll om studenten är folkbokförd i kommunen sedan tidigare.
Kontrakt: Permanent förstahandskontrakt som gäller under hela studieperioden.
Boendeform: Hyresrätt i form av korridorsrum, studentlägenhet, ordinarie hyresrätt eller del i hyresrätt (exempelvis dubblett eller tripplett).
Läge: Boendet som erbjuds ska vara beläget inom 30 minuters avstånd från högskolan med bra kollektivtrafik.
Kostnad: Rimlig hyra i relation till studiemedel. En rimlig hyra är enligt SFS 30 procent av studiemedlet, vilket i år motsvarar cirka 4 000 kronor (eller 4 800 kronor med 10-månadershyra).
Tillträde: Tillträde till bostaden senast 30 dagar efter att anmälan om studentboende har registrerats, alternativt tillträde till
terminsstart. Ingen första eller sista anmälningstid ska finnas.
Grön
En studieort blir grön om den kan erbjuda studenter ett tryggt boende inom en
månad.
Gul
En studieort blir gul om den någon gång under höstterminen kan erbjuda
studenter ett boende med förstahandskontrakt som gäller under hela
studieperioden. För gulmarkeringen finns inget krav på rimliga hyresnivåer eller
närhet till campus.
Röd
En studieort blir röd om den inte kan erbjuda studenter ett boende under
höstterminen.
STÄDER & BEDÖMNINGAR
Hur ser det ut i din stad?
Filtrera och sök bland städernas rapporttexter.
Visar 35 av 35 städer
Hitta på kartan
Välj en markerad stad för att läsa om dess bostadsläge.
Kartan laddas…
Välj en markering på kartan för att se stadens bostadsläge.













































