
SFS BOSTADSRAPPORT · SFS Bostadsrapport
2023
En nationell genomgång av studentbostäder i 34 studieorter. Utforska resultaten, jämför orter och fördjupa dig i analyser och bedömningar.
Data från SFS Sveriges förenade studentkårerPublicerad 9 september 2023Läs originalrapporten
RAPPORTARKIV
Alla rapporter (18)
SFS BOSTADSRAPPORTSenaste202634 orter SFS BOSTADSRAPPORT202535 orter SFS BOSTADSRAPPORT202436 orter SFS BOSTADSRAPPORT202334 orter SFS BOSTADSRAPPORT202234 orter SFS BOSTADSRAPPORT202133 orter SFS BOSTADSRAPPORT202033 orter SFS BOSTADSRAPPORT201933 orter SFS BOSTADSRAPPORT201833 orter SFS BOSTADSRAPPORT201733 orter SFS BOSTADSRAPPORT201633 orter SFS BOSTADSRAPPORT201533 orter SFS BOSTADSRAPPORT201431 orter SFS BOSTADSRAPPORT201332 orter SFS BOSTADSRAPPORT201130 orter SFS BOSTADSRAPPORT201031 orter SFS BOSTADSRAPPORT20099 orter SFS BOSTADSRAPPORT20089 orter
Om rapporten
Sveriges förenade studentkårer, SFS, granskar varje år bostadssituationen i landets studentstäder inför höstens terminsstart. I år ingår 34 städer i undersökningen. Studentkårerna och de största studentbostadsförmedlarna, vanligtvis de kommunala bostadsbolagen, i respektive stad kontaktas innan terminsstart. Studentkårerna kan tillsammans med bostadsförmedlarna ge en god prognos över hur bostadssituationen för studenter ser ut på orten. I landets fyra största studentstäder ges lokala representanter möjlighet att själva beskriva bostadssituationen. En förändring i år är att svaren från bostadsförmedlarna primärt har samlats in genom en enkät, istället för genom telefonintervjuer.
Bostadssituationen på studieorterna bedöms sedan efter SFS kriterier för ett tryggt boende samt tiden det tar för studenter att få ett boende. SFS kriterier är framtagna för att bevaka studenters rätt till en trygg och hållbar bostadssituation under hela studietiden.
SFS är en sammanslutning av studentkårer vid Sveriges universitet och högskolor. SFS har 58 medlemskårer, vilka tillsammans representerar ungefär 390 000 studenter och doktorander.
Förord
Bostadssituationen för landets studenter är mycket allvarlig. I årets bostadsrapport ser vi att fler städer klassas som gula på vår skala just på grund av att hyrorna är så höga, trots att det finns lediga studentbostäder. Något som har framkommit i våra samtal med studentkårerna är att det i flera fall är svårt att få en bostad till en rimlig hyra. Det är alltså inte bara viktigt att öka nyproduktionen av studentbostäder utan även att hålla nere hyresnivåerna.
Den höga inflationen och det svåra ekonomiska läget har fortsatt att medföra konsekvenser som slår särskilt hårt mot studenterna. Stigande kostnader för exempelvis livsmedel har lett till att studenter har fått en allt tuffare ekonomisk situation. Samtidigt har det senaste årets hyreshöjningar varit ovanligt höga, medeltalet som framkommer i årets rapport är att hyrorna har höjts med 4,3 procent. Det har stor påverkan på en grupp som redan lägger en stor del av sin inkomst på boendekostnader. Enligt Statistiska centralbyrån var den genomsnittliga hyreshöjningen föregående år 1,7 procent.
Allt för höga hyror på studentbostäder gör att det blir mycket svårt att ha råd med övriga grundläggande kostnader. Det kan medföra att studenter behöver arbeta extra för att ha råd med hyran och därmed tvingas nedprioritera studier, vilket i sin tur kan leda till försämrade studieresultat och påverka möjligheten att slutföra studierna i tid. Därtill riskerar snedrekryteringen till högre utbildning att öka eftersom alla inte har råd eller vågar påbörja en utbildning. Det försvårar även det livslånga lärandet och möjligheten att kompetensutvecklas senare i livet genom att det blir svårare ekonomiskt att gå från heltidsarbete till heltidsstudier.
I dagsläget finns det cirka 400 000 studenter och cirka 100 000 studentbostäder, enligt siffror från Universitetskanslersämbetet och Boverket. Det är en ekvation som inte går ihop. I årets rapport ser vi en fortsatt brist på studentbostäder, och på vissa orter kan det dröja flera år innan studenterna får en egen bostad. Samtidigt visar ny preliminär statistik från SCB att 57 procent färre lägenheter började byggas under första halvan av 2023 jämfört med samma period förra året.
Kunskapsnationen Sverige behöver studentbostäder. Adekvata studentbostäder är inte bara tak över huvudet för studenter, utan de är en grundläggande förutsättning för att kunna genomgå en högre utbildning. Ett kunskapssamhälle värt namnet kräver att studenter har någonstans att bo. Politiken har inte råd att fortsätta med dagens passiva linje, alternativet är nämligen mycket dyrare.
Så fungerar SFS färgklassningar
Kriterierna för ett tryggt boende är framtagna av SFS och används för att bedöma bostadssituationen på respektive ort. De syftar till att garantera studenter en trygg och hållbar boendesituation under hela studietiden. Kriterierna ska möjliggöra en jämförelse mellan städer och över tid. I de städer där studenterna betalar hyra 10 månader per år slår vi därför ut kostnaden på 12 månader. För väntetiderna innan tillträde redovisar vi prognoser baserade på studentkårernas och bostadsbolagens uppgifter.
SFS garanterar inte att städerna når upp till SFS krav utan uppskattar endast förutsättningarna att så sker.
SFS definition av ett tryggt boende:
Studenten: Alla studenter med en studietakt på minst 15 högskolepoäng per termin ska erbjudas boende. Det spelar ingen roll om studenten är folkbokförd i kommunen sedan tidigare.
Kontrakt: Permanent förstahandskontrakt som gäller under hela studieperioden.
Boendeform: Hyresrätt i form av korridorsrum, studentlägenhet, ordinarie hyresrätt eller del i hyresrätt (exempelvis dubblett eller tripplett).
Läge: Boendet som erbjuds ska vara beläget inom 30 minuters avstånd från högskolan med bra kollektivtrafik.
Kostnad: Rimlig hyra i relation till studiemedel. En rimlig hyra är enligt SFS 30 procent av studentens inkomst, vilket i år motsvarar cirka 3 600 kronor.
Tillträde: Tillträde till bostaden senast 30 dagar efter att anmälan om studentboende har registrerats, alternativt tillträde till terminsstart. Ingen första eller sista anmälningstid ska finnas.
Grön
En studieort blir grön om den kan erbjuda
studenter ett tryggt boende inom en månad.
Gul
En studieort blir gul om den någon gång under höstterminen kan
erbjuda studenter ett boende med förstahandskontrakt som gäller
under hela studieperioden. (För gulmarkeringen finns inget krav på
rimliga hyresnivåer eller avstånd till campus.)
Röd
En studieort blir röd om den inte kan erbjuda
studenter ett boende under höstterminen.
Tre förslag för en minskad bostadsbrist
Statlig stimulans för byggandet av studentbostäder
Det råder brist på studentbostäder på många orter i Sverige, vilket vi kan se i årets bostadsrapport. Den tuffa ekonomiska situationen, ökade byggkostnader, och avskaffandet av det statliga investeringsstödet för student- och hyresbostäder har bidragit till att nybyggnation har avtagit och att planerade byggprojekt har ställts in.
Det är dock inte bara bristen på studentbostäder som utgör ett problem, utan även boendekostnaderna. I vissa städer finns det lediga bostäder men till en allt för hög hyra.
I rapporten För fler studentbostäder som SFS har tagit fram tillsammans med Studentbostadsföretagen visar vi att ett statligt stöd behövs för att kunna bygga nya studentbostäder till en rimlig hyra. Idag finns det ett stöd till byggnation av äldrebostäder. Ett liknande riktat stöd för nybyggnation av studentbostäder bör också kunna införas. Därför är det dags att utforma ett nytt statligt stöd till studentbostäder så att fler bostäder kan byggas med en hyra som studenter har råd med.
Reformera bostadsbidraget
Årets bostadsrapport visar att många studenter fortsatt har höga hyror. På vissa orter är det just hyrorna som utgör problemet, och inte att det är brist på bostäder. Bostadsbidraget kan underlätta för studenter att ha råd med hyran, men få studenter söker det, bland annat på grund av risken att bli återbetalningsskyldig. En lösning vore att införa ett månadsbaserat system för inkomstprövningen, vilket har föreslagits av Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd – minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet (BUMS).
För att göra bostadsbidraget mer lättillgängligt för studenter skulle Centrala studiestödsnämnden kunna ta över administrationen av ett särskilt bostadsbidrag för studenter.
Ett annat problem med bostadsbidraget är att nivåerna har halkat efter under många år, vilket dels gör att färre studenter kan ta del av det, och dels att bidraget ersätter en allt mindre del av hyran. För att undvika detta krävs en regelbunden höjning av bostadsbidraget.
Säkerställ att endast studenter bor i studentbostäderna
Studentbostäder är till för studenter. Det är därför viktigt att bostäderna går till personer som faktiskt studerar. Det är inte ovanligt att tidigare studenter bor kvar i sina studentbostäder, trots att de inte längre studerar. Detta problem är särskilt förekommande på orter som har en generell bostadsbrist, och där det är svårt att få en ny bostad.
För att säkerställa att det är aktiva studenter som bor i studentbostäderna och motverka olovligt kvarboende behöver studiekontroller genomföras regelbundet. Det är särskilt viktigt att kontroller görs på de orter som har bostadsbrist, där svårigheterna för studenter är som störst. Det här är inte den främsta lösningen på bostadsbristen för studenter, men det kan på kortare sikt underlätta bostadssituationen genom att frigöra fler studentbostäder.
STÄDER & BEDÖMNINGAR
Hur ser det ut i din stad?
Filtrera och sök bland städernas rapporttexter.
Visar 34 av 34 städer
Hitta på kartan
Välj en markerad stad för att läsa om dess bostadsläge.
Kartan laddas…
Välj en markering på kartan för att se stadens bostadsläge.












































